Sakerna vi aldrig gjorde
Är instinkterna starka nog att fortsätta i samma takt som alla andra?
Är man svag eller stark om man går i sin egen takt?
Vem/vad är det som avgör farten?
Stannar man med människor som går i samma takt, eller fortsätter man, fortare, för att hinna med de andra?
För större, bättre saker.
Hur fort måste man färdas för att hänga med?
Och är det värt det?
Om du inte var så förbaskad blind kanske vi skulle vara världens bästa par (eller om jag inte var så förbaskat dålig på att säga att jag gillar dig).
Kommentarer
Trackback
